måndag 5 maj 2008

Erinaceus europaeus

Igelkottar (Erinaceidae) är en familj i ordningen äkta insektsätare som tillhör klassen däggdjur. Familjen omfattar ungefär 25 arter som förekommer i Eurasien och Afrika. Den i Sverige vilt levande arten Erinaceus europaeus betecknas vanligen som igelkott.

Päls och taggar
Pälsen har oftast en inte iögonfallande brun- eller gråaktig färg. Individer i underfamiljen Erinaceinae har som skydd mot fiender taggar (den i Sverige levande igelkott har mellan 6000 och 8000 taggar). Taggarna är modifierade hår och invändigt tomma. Vid varje tagg finns en muskel (Musculus arrector pili) som är ansvarig för taggens resning. Dessa igelkottar kan rulla ihop sig vid fara. Ansiktet, buken och extremiteter hos arter i denna underfamilj är täckt med päls.

Huvud och tänder
Igelkottarnas skalle är långsträckt och flack. Huvudet sitter på en kort hals och vid den långa rörliga nosen finns morrhår. Ögonen och öronen är i jämförelse med andra insektsätare stora. Det antas att luktsinnet och hörseln är de viktigaste sinnena för igelkottar medan synen bara spelar en underordnad roll.
Runt om hjärnan är skallen relativt liten och även hjärnan själv är enkelt uppbyggd. Däremot har igelkottar en väl utvecklad luktknöl (Bulbus olfactorius).
Igelkottarnas tänder har spetsiga utskott och är bra anpassade till djurens animaliska föda. Alla arter har jämförelsevis många tänder, hos några arter finns 44 tänder, som hos de första högre däggdjuren. En framtand är oftast större än de andra framtänderna.






Inga kommentarer: